Det är historisk lantbruksmark. Närmast helig. På Munktellmuseet i Eskilstuna finns hela den svenska traktorhistorien att beskåda. Något som inte hade varit möjligt utan en mans uppfinnesrikedom, och entreprenörskap. Det var här Johan Theofron Munktell lade grunden till det som blev starten på en stolt tradition – i skapandet av Sveriges första traktor.

När man kliver in genom portarna på museet – som föga förvånande – ligger i Munktellområdet i Eskilstuna slås man av två saker. Här finns traktorer som förkroppsligar en tid då lantbruket, bokstavligen, bröt ny mark. Dessutom inser man något annat. Här finns inneboende relationer till något mängder av besökare håller kärt. Sin barndoms finaste minnen.

”Jag har ofta förmånen att träffa besökare som rörs till tårar av när de ser och får sitta i just en sån traktor som deras föräldrar hade under deras uppväxt. Det är som minnena kommer tillbaka starkt till sinnena när de får känna och klämma. En del kan stappla sig in, och vara lite slitna i kroppen, men det är som ungdomen kommer tillbaka här inne, säger Tomas Lindberg, biträdande museichef.

Börjar med gevär

Historien bakom nutidens minnen tar sin början redan 1832. Det är då ingenjören Johan Theofron Munktell lämnar Stockholm (där han varit med i tillkomsten av Sveriges första tryckpress) och kommer till Eskilstuna. Inledningsvis i syfte att hjälpa Gevärsfaktoriet, som hade flyttat sin verksamhet från Söderhamn till Eskilstuna. Sju år senare expanderar Munktell. Industrin växer – undan för undan – i samma lokaler som idag inhyser museet. Till en början med att tillverka svarvar, borrmaskiner, smidespressar och slipmaskiner. Senare även ångmaskins-, lokomobil-, och lokomotivtillverkning.

Och så småningom när dåtidens mer moderna lantbruk sett dagens ljus i Amerika börjar Munktell intressera sig för de nya fordonen och maskinerna. Vid sin bortgång 1887 är Munktell ett av landets mest framgångsrika företag. I ljuset av hans arv kan också framgången skördas på fler sätt. År 1913 står Munktells 30-40 färdig. Sveriges allra första traktor.

”Helt byggd på ram, som innebar mycket smide. Utan svetsning som kom först senare. Man nitade och skruvade, helt enkelt”, förklarar Tomas.

Ersätter 16 hästar och åtta personer

Totalt tillverkades 31 exemplar av traktorn fram till 1916. Idag finns bara ett exemplar kvar. I Munktellmuseets entré. Och det är en bjässe till 106-åring: 5,8 meter lång och 3,3 meter hög.

”Till en början var den inte för alla, och nog fanns det skepsis. Men för den som ville vara i framkant var den hett villebråd. Och det är klart, ur affärssynpunkt var det också lockande. Traktorn kunde ersätta arbete från upp till 16 hästar och åtta personer”.

Fram till 1932 är det Munktell-traktorer som kommer ur fabriken i Eskilstuna. Då inleds nästa fas. I spåren av pågående finanskris slår Handelsbanken, som då är ägare, ihop Munktell och med Stockholmsföretaget Bolinder. Under Bolinder-Munktell stärker man sin position, inte minst tack vare att ett nytt Lantbrukssverige, med traktorn som given ingrediens, breder ut sig. De gröna Bolinder-Munktell-traktorerna gör nu sig påminda över åkrar och fält överallt.

”I början var det ett renodlat jordbruksredskap, men i takt med att traktorerna utrustades med en direktinsprutande fyrtaktsmotor och luftfyllda däck ökade hastigheten. Då började det bli intressant att ha vagnar på, exempelvis”.

Eskilstunas Walk of Fame

En vandring längs Munktellmuseets utställningsgolv kan liknas vid att flanera längs Hollywood Walk of Fame. Det är legendarer till traktorer till höger och vänster; Munktells typ 25, Munktells BM 10, Bolinder-Munktell BM 35 – och inte minst – den omåttligt populära ’Victorn’ (BM 230) radar upp sig. Lite längre ner på den kronologiska gatan når vi fram till en annan milstolpe. Tiden för Volvo BM:s röda serie. Göteborgsfabrikanten är på frammarsch och 1973 ändras bolagsnamnet till Volvo BM, ihopslagningen kan då sägas vara ett slutgiltigt faktum. Volvo BM blir nu successivt att räkna med även på entreprenadsidan. En ställning man bibehåller fram till idag, som multinationella Volvo Construction Equipment.

Det skulle kunna vara en saga för bra för att vara sann. Men det är de facto svensk maskinhistoria. Tack vare Johan Theofron Munktell.